Ballad för oss

En dag när jag som vanligt gick på span
att falka efter rov i glädjehusen
just där man packar lanten hela dan
och vinet brusar rött och gott i krusen
såg jag en hallick och hans drängar två
som strax till vinbutiken måste gå.
Gaulthier går in i detta glädjehus,
ser skojaren som halsar ur sitt krus
och racklar sin argot och spelar över
med sprättar - det kan nytta med ett rus
när man ska lätta narrarna på klöver.

Jag såg en beddo, som visst druckit nog
och kände pungen svälla tungt i grenen,
ta språng på flickan som så villigt log
och knåda henne grundligt mellan benen.
- Jag har mistat två floriner! skrek en sprätt.
De andra slipar tjuring och stilett.
Och flickan följer vinsten vart den går,
hon går till tjårarna och föreslår:
- Vi sticker, vi har fått vad vi behöver!
Till kalven vid Saint Jacques går raka spår
när man ska lätta narrarna på klöver.

En annan beddo gläfser och ger skall:
Till narrspel jag av denna slinka lockats!
Jag har förlorat vinsten på mitt stall
och värre än på marknaden jag plockats.
Hon smet med sin hallick helt nyss;
hon hetsar gästerna med smek och kyss
till horeri, och när hon fått sitt
finns inget kvar som jag kan kalla mitt,
en uttömd pung och inget därutöver.
Bedragarna vet nog att sköta sitt
när man ska lätta narrarna på klöver.

Envoi
Prins Skurk, om ni vill ta ett nyp så hör:
Om slinkans springa krymper, se er för!
Och gör hon sedan någon ny manöver
så akta er! Hon vet nog vad hon gör
när man ska lätta narrarna på klöver.

~Ballad för oss av Villon