Du aldrig kan bli gammal, vackre vän
i mina ögon, ty din anblick tycks,
sen första ögonblicket, samma än.
Tre kalla vintrar skövlat somrars lyx,
tre fagra vårar vänts till gulnad höst,
och trenne härligt doftande april
blev brännhet juni, sedan du, min tröst,
först möttes mig - och ingen vank syns till.
Och ändå varje skönhet nöts av tiden,
om än omärkligt
långsamt, därför kan
din skönhet också vara snart förliden
fast mina ögon ingen ändring fann.
Och hör nu, framtid, hur vårt budskap löd:
långt före dig blev skönhets sommar död.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar