Jag känner att det vore en tortyr att umgås med en enda av karaktärerna i boken, vem som helst. Egentligen tycker jag väl, som sagt, om boken på sätt och vis, men nu känns allt mest "men snälla".
 |
| Skevheten |
söndag 24 mars 2013
Bonjour Tristesse
Jag vill ju gilla den, det gör jag nog egentligen också, i alla fall på sitt sätt, men just nu gör den mig mest irriterad, även om den egentligen är ganska så bra skriven och lite sådant. Jag orkar bara inte med kåta, melankoliska, intriganta tonåringar just nu, inte heller Don Juan-fäder med stiliga, kyliga/överdramatiska, dryga älskarinnor och lättmanipulerade, manipulativa ex. Jag orkar inte sommarmorgnar och kaffe och kyssar och naivitet och manipulation och bad och solbränna och motstridiga tonårskänslor och Rivieran och otrohet och drama drama drama drama och allmän franskhet. Inte sådan franskhet i alla fall, det spelar ingen roll att jag har frankofila drag.
Jag känner att det vore en tortyr att umgås med en enda av karaktärerna i boken, vem som helst. Egentligen tycker jag väl, som sagt, om boken på sätt och vis, men nu känns allt mest "men snälla".
Jag känner att det vore en tortyr att umgås med en enda av karaktärerna i boken, vem som helst. Egentligen tycker jag väl, som sagt, om boken på sätt och vis, men nu känns allt mest "men snälla".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Sommarmorgnar och kaffe är ju det bästa. Ju. :)
SvaraRaderaJa, egentligen är det ganska underbart, hehe! Undertecknad låg och frös och deppade i sin stökiga lägenhet och blev därmed bara irriterad! ;) Totalt fel tillfälle, helt enkelt!
Radera