En dikt av Oktay Rifat:
Brödet ligger i mitt knä,
stjärnorna är långt, långt borta.
Jag äter brödet medan jag betraktar stjärnorna
men jag är så gripen av dem
att jag stundom istället för brödet äter stjärnorna.
Jag vet inte vad jag tycker om dikten. Egentligen. Men även jag grips av stjärnhimlen, och raden om att äta stjärnorna istället för brödet var fin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar