Om en resa med förhinder

Jag ska faktiskt resa till Blekinge med familjen och ett par släktingar i ett par dagar så jag hoppas på att inte få några förhinder. Men i varje fall, jag hittade ett gammalt kollegieblock och det är alltid så intressant att läsa vad man skrivit för skit när man var yngre. Ibland är det pinsamt. Ganska ofta till och med. Fast detta var inte så farligt. Jag skrev den när jag inspirerades av sidan skrivpuff för några år sedan. Ämnet var "En resa med förhinder".

Jag minns en hård smäll och mörker. En känsla av isande smärta, kyla och krossade ben. Vidöppna, oseende ögon. Blod. Att vilja prata, att vilja skrika, men det går inte. Röstboxen saknas. Mer blod, ben, inälvor, kyla. Men jag har varit egoistisk. Egoistisk. Manipulativ. En bedragare och en förrädare. Jag har varit otrogen mot min fru. Jag har varit otrogen med mot fru med grannens sjuttonåriga dotter, jag har varit otrogen mot min fru med en man på en bar. Jag har lånat pengar jag aldrig haft för avsikt att betala tillbaka. Jag har hamnat i bråk och krogslagsmål. Jag har druckit alldeles för mycket alkohol och spelat bort massor med pengar. Jag har begått alla de sju dödssynderna dagligen och varken hedrat min far eller min mor. Jag har köpt sex av prostituerade kvinnor och jag har köpt sex av prostituerade män. Jag svär ofta och missbrukar Herrens namn. Jag har spillt min säd på marken. Jag har bara helgat vilodagen då jag varit bakfull. Jag är lat och har skattefuskat. Jag har haft fler gudar jämte dig - alkohol, sex och pengar. Mitt liv har varit en enda röra precis som min död, och jag har inte varit någon god människa. Jag älskade aldrig min nästa. Jag är mycket osäker på att jag kommer att bli insläppt i himlen.